Puerto viejo - banan republik och salsa brava

Status: Riktigt bra. Tema: Jamin~ playa, surf & skimboarding, hangmatta och nationalpark-apa-jippo

Crew: Ann-marie (polis fran Montreol), Teresa (surfchic fran Vancover), Maria (larare fra Wales) och lilla jag!






Pågrund av en tropisk storm i nordväst och flera varningar om att börja resan till bahia salias med detsamma bjöd min första vecka i costa rica på spontant kringflackande. Hade turen att dela rum med en trevlig tjej på hostelet i san jose, några öl och brainstorming senare...packade vi våra ryggsäckar och begav oss östpå. Vår destination rasta byn, Puerto Viejo, costa ricas eget karibien. United fruit skeppade i tidigt 1900 tal över ett gäng jamicanare för att driva områdets banan plantager. Naturen ville inte united fruits väg, storm efter storm förstörde plantagerna, UF gav upp. Det gjorde inte jamicanarna de fick rötter och började om kort odla maja och dreadlocks av bara farten. Vågorna (Salsa brava- känt som costa rica's bästa break, i utkanten av byn) och rastafari vibes lockade så småningom surfare från världens alla hörn och så blev puerto viejo satt på kartan. Ett surf mecka där ingenting kan gå för långsamt, mottot är "pura vida", melodin reagge och bekymmret...getting stoked on waves or stonned on pot?;)

För att göra en lång historia kort, så hookade vi på ankomst dagen upp med skimboardande teresa och soldyrkare kate på playan. God stämning infann sig omedelbart och med denna lilla kvartett spenderade jag några riktigt sköna dagar i PV. Vi hade så mysigt att vi bestämnde oss att göra ett till gemensamt stopp innan våra vägar skulle skiljas. Vi enades om surflektioner på västkusten i Jaco.

I jaco blev afro-karibikansk känsla utskiftad mot amerikansk i form av subway och KFC men i gengäld landets pålitligaste nybörjar vågor. I Jaco festades det på playa Hermosa, surfades och pool chillades det dagarna ända. Men så ringde han äntligen, kitegurun i norr..stormen var över och vinden bjöd igen upp till kite. Samma dag packade jag igen ihop mitt pick och pack och tog avsked av tjejerna, hög tid att få lite kajt på skemat och sparka igång det här kiteäventyret! Jag har kite abstinens så det är till duga nu!
I morgon går min tur nordpå till bahia salinas, costa ricas svar på staternas texas och det ända riktiga kite stället i hela landet, av staplen. Lite nervöst, prövar att tygla förväntningarna till den plats som är tänkt ska vara mitt hem de nästa par månader.

To be continued.